Wednesday, September 28, 2016

Marginal Gains

Häromdagen vägde jag vajer och hölje till bakväxel min BMC TE02. Heldraget hölje från växelreglage och hela vägen bak gick på 52,9 gram + 6,0 gram för den lilla dämpande skumgummibiten för att slippa skrammel inuti ramen byttes mot Jagwire Elite Link med 9 gummigrejor vilket in alles blev 46,3 gram. Plus att den nya vajern var 3 (komma noll) gram lättare så totalt sparades hiskeliga 15,6 gram och på köpet fick jag siliconlena och stensäkra växlingar genom hela registret.

Sporrad av denna enorma framgång gick jag även loss på hölje och vajer till framgaffelns fjärrstyrda låspinne med kvarvarande liners och alu-hylsor. Höljet, som var en bra bit för långt efter att jag sänkt och kortat styret, gick på hiskeliga 17,5 gram medan ersättaren vägde in på 8,6 gram + att jag nog klippte av (minst) ett gram vajer så vips var ytterligare 10 gram borta.

Nästa vecka överväger jag att också tvätta cyklen...

Sunday, September 25, 2016

Øresund Runt

Efter veckor av nogsam planering och delikat avvägande av distans vs tid var det igår äntligen dags för en liten familjär säsongsavslutning signerad #teamhc. Upplägget var lika smart som enkelt - uppstigning i ottan, mötas upp i Lund strax innan 7 för att köra en #lagomdistans till Köpenhamn via Helsingör.

Morgonen var småkylig men magiskt fin när jag rullade iväg, solen var precis på väg upp och det kändes att det här kan bli en riktigt bra dag. Utanför Viggos stod Oscar och stoltserade med en tidning innanför tröjan, själv hade jag kört lite mer safe och hade den fodrade vindvästen på.

Efter lite inledande småsnack norrut från Lund vek vi av från planen redan efter en dryg mil då jag hade nosat fram ett närliggande Stravasegment som såg ut att vara görbart även för lite morgontrötta småbarnsföräldrar. Väl på plats visade sig segmentet vara en grusvägsbacke men eftersom ingen av oss räds lite skit under naglarna så var det bara att bomba på så ben och lungor fick en bra genomkörare med ca 3 minuter "full gas".

Sen lite mer rull och småsnack upp till och över Söderåsen innan vi kom till (för oss) ocyklade vägar på väg in mot Helsingborg. Det var inte många cyklister ute denna fina brittsommardag men av de två vi såg var den ena en annan brevetist, Jens Gravesen från Danmark som skulle ut och köra en egen 30-milare upp mot Kronobergstrakten.

.

Perfekt timing till färjan där vi efter kvittering av biljetter inte ens behövd klicka ur pedalerna innan vi parkerade längst fram (eller var det bak?) på färjedäcket. Det som var mindre perfekt var min Garmin 810:a som bestämde sig för att krascha hejdlöst och sudda ut alla spår av rundan så långt. Men sånt händer (tydligen) och det var bara att le åt eländet och fundera en gång till på varför man inte köper något som nytt, större och bättre

Uppför trapporna och in i kön för att köpa två röda (men ingen grön) och som gick ner utan protester. Funderade ett tag på om skulle bunkra upp med ett kilo vingummin men kom inte på något bra stället att ha dem på resten av resan (förutom i magen då). Vips var det var så såg vi Kronborg och det blev att glida nedför trapporna igen och rulla av i Helsingør

Nu var det bara att lyssna och lyda för mina egna turer på denna sidan sundet kan jag räkna på ena handens tumme. Först följde vi Nodre Strandvej till Dronningmølle innan vi vek av söderut och in på vägar som bl.a. nyttjas vid såväl brevet och IM-lopp. Lönlöst således att försöka få någon högre placering på de otaliga Strava-segment vi passerade även om det i ärlighetens ska sägas att vissa försök faktiskt gjordes.

Här på andra sidan sundet var det gott om racercyklister, bl.a. mötte vi den sportwooltäta "RCC and Friends Ride"-klungan på vägen (och utbytte glada hälsningar) och ju närmare København vi kom desto tätare blev det med cyklister vissa på snabbare cyklar än de kanske hade bruk för. För att inte göra vårt upptåg alltför larvigt lurade Oscar upp mig för "Mallorca-backen", ett fint sätt att bränna vad som nu fanns kvar at lite sprätt i benen inför skyltspurten mot Klampenborg (i vilken jag inte ens riktigt kom upp ur sadeln innan det var avgjort).

Avslutningsdelen blev paradcykling med ett enda stort flin bara att man får uppleva hur en bättre version av cykelinfra kan se ut innan det var dags för att samla ihop oss och våra respektive familjer till vår lilla säsongsavslutnings stora begivenhet med glass, smarrig mat, lokal öl och en GT som verkligen inte gick av för hackor. Lovely!

Strava:

Wednesday, September 7, 2016

Don't be a D**k

Över en månad sedan jag senast skrev m något här och tyvärr kommer det nog inte bli någon större ändring inom den närmsta tiden eftersom jag har bytt jobb och har lite annat att fokusera på (också)

Så i brist på egna ord tänkte jag skamlöst länka vidare till en annan bloggpost med tänkvärda ord Surly Bikes Blog - I’m done